Black Magic & Black Coffee

tangent detail

Today is a sunny day and I’ve escaped the light and snuck into the dark and curious rooms of Black Magic in Riga. It looks like I had hoped and expected. Apothecary counters, bricks and heavy oak, velvet chairs, dark chocolate and black coffee*.  I’m writing this while sipping coffee and watching all the other tourists taking pictures of candles and jars. I would happily sit here all day but my bank account won’t allow for that kind of chocolate indulgence. It makes me wish I’m writing a story that would benefit from more research such as this, a story that’s a bit darker and in need of strange liquids and smoky cauldrons. Perhaps another time.

The best thing about writing, whatever genre or style, is that any part of life can be a source of inspiration and no emotion need ever be wasted. I find that a comforting thought, especially when life does not go according to plan – or editing makes you frustrated enough to contemplate giving up, and it is a perfect excuse for spending an afternoon in a café and people-watch.

I have 5 more weeks to spend in Riga before new adventures begin, and of course I’ve not managed half of the things I had planned. I am proud time-optimist, and even if it means never having enough time, it’s at least more fun than being a pessimist! This post won’t go up until tonight, hopefully with some pictures and if you find yourself in Riga in the near future, do pop in here and taste the strawberry truffles.

*Okay, I meant to have black coffee as it would suit the theme, but as the pictures reveal below they gave me such a cute little milk jug it was a shame to let it go to waste. Tasty nonthelesss.

Idag sitter jag i mörkret på ett cafe i Riga – Black Magi – en lokal fylld med chokladpraliner, kaffe, stearinljus och tomma fågelburar. Här finns en hel del turister också, jag inberäknad, som tar extrema närbilder på ljusen, på pralinerna, och konstfulla, sneda bilder som är värdiga Instagram. Utan likes har det väl aldrig hänt, eller? Om mitt bankkonto hade tillåtit sådan extravagans hade jag nog suttit och här hela dagen och pimplat kaffe, men en timme eller två är nog med lyx för en söndag. Inspiration får man iallafall, även om de berättelser jag jobbar på för närvarande inte direkt behöver rykande kittlar eller gröna vätskor i flaskor och burkar. Ett kafé väl värt ett besök om ni befinner er i Riga! De har väldigt goda jordgubbspraliner, och en bar i källaren om man vill få ordentliga Jekyll & Hyde-vibbar.


100 books

tangent detail

I started my January with a whole bunch of new hopes and dreams. One I think is especially fun one is the 100 books-challenge and the goal is simply to read 100 books within a year. So: 100 books, 52 weeks, totally achievable. Obviously the journey of this particular challenge is more important – and fun – than the goal, but I do have a rather substantial book-bucket-list I’d love to get through.
Lately I’ve been listening to a lot of audiobooks, but for this I’m going to use “real” books – because I’ve missed them.

True to myself and my streak of timeoptimism, I decided my first choice was Don Quijote by Cervantes. The copy I got hold of is the newest translation into Swedish, it has some lovely forewords by editors and translators, and it’s more than 800 pages long. It might take me more than a week.

You should all give this a go! I think there are a number of hashtags floating around on twitter and instagram – so if you are joining you should share your reading-choices and give your inner bookworm some attention. 🙂

small words 1

Jag har tagit mig an en ny utmaning i år där resan verkligen är målet. 100 böcker på ett år ska läsas, förhoppningsvis, och även om ljudböcker är tillåtet ska jag försöka hålla mig till pappersversionen. Det blir ett trevligt avbrott mellan mina grammatikböcker.

Typiskt nog valde jag inte direkt en kort bok – Don Quijote av Cervantes, den nyaste översättningen tror jag bestämt, på ca. 800 sidor. Men det gör inte så mycket, tar den tid kan man läsa lite kortare noveller på sidan av. Oavsett hur många böcker jag hinner med så hoppas jag stryka några av de som ligger på min bok-bucket-list!

Det är definitivt en av de roligare utmaningarna och de finns en del häshtägs på twitter om man vill få lite läsinspiration från andra – eller sprida sina egna bokval 🙂


On the Hunt for Curiosities

Curiosities. One of my favourite words and one that brings up many different associations. Cabinets of curiosities were small “wonder rooms”, a bit like museums, objects that were considered extraordinary or aroused interest. It makes me think of suspicious objects in jars, strange skeletons, misshaped animals and unknown rocks. As a heads up, I will claim creative license and apply the term to anything that I find curious and interesting. Which is basically everything. Sorry.

Kelvingrove museum is a beautiful building with an intriguing mix of items and I love just walking through with no aim at all. These are some old photos I found from one afternoon spent strolling through the museum in search of the weird and inspirational.

Steampunk & The Lost Street Map

tangent detail

I have ‘genre-jumped’ quite a bit over the years and it has been fun, if a bit frustrating never quite finding the right tone for a story. Even though the core is the story, and the genre arguably comes secondhand, mixing indiscriminately gets confusing. Once as an experiment I planned — and wrote a bit on — a pirate traveling adventure historical drama set in the Caribbean with a murder or two. Fun to do but something that died out quickly. (It never had a proper ending. Or logic.)

A couple of years ago I found Steampunk and as you might know, or not, it has strong ties with the 19th century = Jules Verne, air balloons, steam, industrial revolution, and the list go on.  Steampunk might be explained as a blend(-ish) of history, sci fi and fantasy. It is not a romanticised version of the Victorian era, but one in which certain technological advances have never happen and some that never really happened, happened. The genre has a wide scope and it was the wealth of possibilities within this universe that caught my attention: it was an imaginary cabinet of curiosities of a whole century, which you were allowed to climb into and tamper with. In other words, my diverse interests of fantasy, crime, trains, history, food, chemistry, curiosities, mystery, the uncanny and the adventurous – found a melting pot.

Where’s the “but”, I hear someone ask?

Well, it has a wide scope and therefore not easy to traverse. I’ve wandered around the Steampunk part of town a while now, casually widow shopping, strolled down the odd alley, and even picked up a trinket or two — and I’ve come to realise it hosts a large population and is incredibly diverse. Even now, when people ask me what Steampunk is, I struggle to explain it. If Realism, Crime, and the other top dogs, all have fancy flats with dark, twisting and mysterious basements across the river Ink (comfortable, familiar, and with a floor plan), Steampunk has smaller but quainter houses. And the cobblestoned streets winding around the riverbank are confusing. Currently I have no map, but I rather like that. I want wander and explore for bit longer. All I know is that there is a lot more inspiration to be found in there, map or not, and I don’t think I will be bored any time soon.

The Steampunk Bible by Vandermeer, Chambers
The Strange Affair of Spring-Heeled Jack by Mark Hodder
Soulless by Gail Carriger

Clock Closeup


När det kommer till skrivande har jag provat rätt mycket olika saker och många olika genrer. Även om grunden är alltid en bra berättelse och själva genren kan tyckas oviktigt, passar vissa berättelser bättre i en deckare än i en fantasy. Och börjar man blanda hej vilt kan de ju bli rätt så förvirrande. (Om man inte gör det väldigt bra förstås.) Jag gjorde en gång en planering för en pirat-äventyr-historiskt-drama  som utspelade sig i Caribbean, med ett mord eller två. Det var roligt att göra även om den dog snabbt.

För några år sedan upptäckte jag Steampunk som har starka band till 1800-talet, framförallt det Viktorianska England. En blandning, på sätt och vis, mellan historia, sci fi, och fantasy – där fokus på teknologi är stort: vissa uppfinningar hände aldrig, och några som inte hände i vår värd, hände. Det är lite klurigt att förklara. Jag fascinerades av möjligheterna inom själva genren och det var lite som en fantasins kuriosakabinett för ett helt århundrade som man fick krypa in i och ändra om i.

Just att det finns så många möjligheter gör genren svår att definiera, men den behöver ju å andra sidan inte en egentlig definition. Huvudsaken är bra stories.

Själlös av Gail Carriger.

The Bard

This year marks the 400th anniversary of Shakespeare’s death, and celebrations of his legacy will be happening all over. A handy site here.

I will be going to see Shakespeare in 10 acts at the British Library in June and if I’m lucky I might be able to catch another performance by Bard in The Botanics when I go to Glasgow. (Fingers crossed for no rain!)

For now, please enjoy Adrian Lester as Hamlet. It is amazing.



Throwback Thursday: Visby

I augusti förra året åkte jag iväg till Visby för att i 4 dagarbo på hotell, äta hotellfrukost, strosa runt i solen, äta glass, slappa och diskutera mord. Anledningen var så klart Crimetime Gotland! Jag kan varmt rekommendera alla deckarfantaster att besöka festivalen till hösten. Jag gjorde inte mycket annat än att springa runt mellan de olika scenerna och lyssna till massvis med olika författare prata om sina böcker, sina karaktärer och sin inspiration. Jag hann också med att träffa nya, roliga, underbara människor och fick en hel del skriv-inspiration med mig hem — miljön i Visby går ju inte av för hackor heller.

This slideshow requires JavaScript.

Den här vintern har jag spenderat i mina hemtrakter, Vilhelmina i Västerbotten, och det är första gången på 5 år som jag varit i Sverige under en hel vinter. Här uppe får vi ju ordentligt med snö dessutom så jag har hunnit med både slalom, skoteråkning och skrivarstunder. Förutom mörkret och den väldigt påtagliga D-vitaminbristen har det varit lärorikt: i brist på deadlines för uppsatser och annat skolarbete hittade jag skriv-deadlines istället och har provat skicka iväg berättelser och noveller till en mängd olika tävlingar och events. En del lyckades, andra inte, och det mesta väntar jag fortfarande på att höra ifrån, men det har helt klart varit mödan värd. (Mer om det som lyckats framöver.)

Och nu, med en sista blick tillbaka på vintern, tycker jag vi städar undan vinterjackan och väntar in sommaren.

snö detail